Vi hoppas!

Hösten är vacker och hoppfull. Döden kommer. Löven faller. Men när solen skiner sent i oktober över en avlövad bokbacke så är det svårt att skilja höstdagen från en vacker aprildag. Hoppet om en vår lever och bidrar till skönheten.

Nu är det Alla helgons dag inom kort. Som barn var ljusgudstjänsterna denna helg förvillande lik lucia. Jag förstod mer av ljuset än av sorgen när vi vandrade över kyrkogårdens stjärnfall. Bli som barn, sa Jesus. Kanske ser vi klarare då?

Sorgen har sin tid, saknaden är svår, det egna ”avklädandet” smärtsamt.

Men tanken på dem som vi nu saknar fyller oss också med ett stråk av hopp. ”Vi ses snart”, sa maken vid sin hustrus grav. Han som strax innan förklarat för mig att han inte trodde. Men hoppades gjorde han.

”Och hoppet sviker oss inte, ty Guds kärlek har ingjutits i våra hjärtan genom att han gett oss den heliga anden.” (Rom 5:5)

Välkommen att söka, att hoppas och att våga tro… Kyrkan kan få vara vår mötesplats på vår pilgrimsfärd… /Bertil Carlsson

Comments are closed.